Golfens paradox: när strävan efter kontroll gör att man tappar den!

Har ni någon gång undrat varför det verkar vara svårare att spela bra golf de sista nio hålen efter att ni de första nio spelat drömgolf? Har ni någonsin upplevt det motsatta, dvs att ni spelar riktigt dåligt de första nio men lyckas spela otroligt bra de sista nio? Har ni funderat på varför man ofta slår så mycket bättre slag på rangen än ute på banan? Har ni funderat kring hur vissa spelare på touren lyckas spela drömgolf de första tre rundorna för att under den sista rundan i ledarboll kollapsa  och försvinna ur tätstriden.
Man brukar ju säga att golf är 90 % psykologi och resten mentalt och det ligger faktiskt ganska mycket sanning bakom detta.
Tyvärr finns inga enkla förklaringar på detta fenomen men jag ska försöka reda ut några av de problem som vi ställs inför som golfspelare och på vilka olika sätt de kan påverka oss.

Paradoxen med att värdera något!

Vad värderar du när du spelar golf? Att få komma ut och få frisk luft? Att få umgås med människor? Att spela bra golf? Att visa för andra människor att du är duktig?
Att utvecklas?  
Hade vi inte värderat något hade vi antagligen inte sysslat med golf. När vi värderar något skapar vi känslor som motiverar oss till att fortsätta med det vi gör. Känslor styr våra beslut och handlingar på ofta komplexa vis. Tar man bort människors förmåga till att uppleva känslor blir livet meningslöst. Varför ska man göra något eller undvika något om man inte kan uppleva glädje, sorg, skönhet, smärta osv? Känslor ger livet mening och de hjälper oss att sträva mot saker som får oss att må bra och undvika saker som kan skada oss.
Att vi håller på med golf är för att det på ett eller flera sätt har ett värde för oss. Vad vi värderar kan variera på många olika sätt. En proffessionell golfspelare kan värdera det han gör eftersom det ger honom glädje, status, pengar, en känsla av mening, självförverkligande et.c. En pensionär kan värdera golf eftersom  det ger dem motion, frisk luft, en känsla av att utvecklas, social gemenskap osv. Golfen kan även hjälpa oss att reducera negativa känslor som stress och smärta. Vissa åker ut och spelar golf för att komma ifrån jobbiga tankar gällande jobb, relationer osv. Även här motiveras man av känslor, dvs viljan av att reducera negativa känslor.
När vi värderar något skapas motivation som hjälper oss att fortsätta hålla på med det vi gör, trots att vi ibland upplever motgångar.
MEN det finns en baksida med att värdera saker, och denna baksida kan bli i vissa fall bli extra stor och till och med förödande inom golfen.

När våran värdering blir kontraproduktiv för resultatet! 

Har ni sysslat med golf ett tag vet ni att det är långt ifrån ett lätt spel. Även de duktigaste spelarna slår ibland slag som får en själv att känna sig ganska duktig:)
Golf är svårt även för den bäste och det ställer enorma krav på teknik, koordination och tajming. Otroligt många muskelgrupper är involverade en golfsving och att koordinera dessa för att få den klubbhuvet på rätt spår med rätt vinkel är långt ifrån en enkel uppgift.
Hur bra teknik man än har kommer man alltid vara beroende av en bra tajming.
En stor bov i dramat som försämrar vår förmåga att koordinera finmotoriska rörelser är STRESS.
Stress skapas av en upplevd obalans mellan krav och förmåga och är starkt kopplat till vad vi värderar.
Om du bryr dig om vad andra tycker om dig (du värderar andras åsikt) och du ska visa 100 personer hur man ska slå ett bunkerslag, och om bunkerslag är det svåraste du vet, kommer du antagligen vara nervös.
Många blir nervösa av att spela med människor man inte känner då man är rädd vad de ska tycka om du spelar dåligt. Nervositet kan skapas av en mängd olika saker men är inte sällan kopplat till en upplevd obalans mellan krav och förmåga samtidigt som man gör något som man värderar och som man är rädd att förlora.
I vissa sporter kan en hög stressnivå vara positivt, dock tyvärr inte i golf.
En viss stressnivå gör oss mer fokuserade och allerta, men i golf tenderar en hög stressnivå att skapa problem för oss.
I studier av uföranden som kräver en hög grad av finmotorik har stress visat sig försämra förmågan till koordingering och tajming.
Förhoppningsvis börjar ni som läsare uppleva ett problem vid detta laget.

Problemet:

Vi värderar golf och dessa värderingar motiverar oss att fortsätta med det och utveckas.

Golf är svårt och ställer höga krav på oss. Även de bästa kan när som helst slå ett dåligt slag vilket gör det svårt att uppleva en hög känsla av kontroll.

Har vi en upplevd obalans mellan krav och förmåga samtidigt som vi värderar det vi håller på med skapas stress.

Stress tenderar att ha negativ påverkan på finmotoriken och kan därför ha en negativ påverkan på vårt resultat!

Problemidentifieringen leder naturligtvis till frågan: Vad är lösningen?

Detta ska jag snart skriva om! 

Yips

Detta fruktade fenomenet går under många namn och är väl känt inom golfvärlden. Tyvärr missbrukas ordet i många samanhang och många personer använder termen för att förklara saker i deras spel som egentligen beror på andra saker än just yips.

 

Vad är yips?

 

Yips är ofrivilliga ryckningar eller låsningar i musklerna kring handen och handleden som ofta  sker i träffögonblicket när klubban möter bollen. Man kan ha olika typer av yips. Vissa har riktningsyips där händerna öppnar eller stänger sig i träffen och andra har tempoyips där man okontrollerat får en tempoökning eller en tempominskning genom träffen. Oavsett vad man har så ligger grundproblemet i att man har svårigheter med att utföra en kontrollerad, finmotorisk rörelse.  Detta pga att hjärnan skickar signaler till musklerna som antingen är otydliga eller skickas till fel destination (dvs fel muskel). Dessa problem kännetecknas också starkt av att de är situationsspecifika, dvs att man ofta kan utföra liknande rörelser utan problem i andra liknande sammanhang. Exempelvis är det antagligen få som har upplevt yips när de provsvingar. Däremot så triggas det så fort man ska slå bollen.

 

Vad beror Yips på?

 

Yips är ett relativt nytt forskningsfält och fenomenet går inom forskningsvärlden under namnet fokal dystoni (F.D).

Forskning har identifierat fyra faktorer som är starkt kopplat till fokal dystoni och dessa är:

 

*en genetisk komponent

*stress

*personlighetstyp

*ett stort antal repetativa rörelser

 

Vad detta betyder är att risken är större att drabbas om man har genetiska anlag för att utveckla F.D. Exakt vilka gentyper som styr detta är dock hittills relativt okänt.

Stress är också en faktor som ökar risken för att utveckla F.D. Att utföra finmotoriska rörelser under press ökar därför risken.

Man har även sett att människor som är perfektionister lider större risk för att utveckla fenomenet.

Det sista handlar om repetition, dvs att det krävs ett ganska stort antal repetitioner av en specifik rörelse för att utveckla F.D.

 

Vad händer i hjärnan?

 

Hjärnan har olika centrum som styr olika delar av kroppen. När man använder samma muskler och utför samma rörelser under lång tid kan de olika centrum i hjärnan som styr olika kroppsdelar växa i storlek. Man kallar detta för hjärnplasticitet, dvs att hjärnan har en förmåga att omorganisera sig och skapa nya nervförbindelser. När en del i hjärnan växer så kan detta ske på bekostnad av ett annat närliggande område, dvs att ett område invaderar ett annat. Man har sett att kortikal omorganisering starkt korrelerar med fokal dystoni. Exakt hur den kortikala omorganiseringen ger uppehov till okontrollerade finmotoriska rörelser krävs mer forskning på men förhoppningsvis kommer man närmare och närmare en exakt förståelse av fenomenet.

 

Hur ska man lösa det?

 

Jag försöker ha förhållningssättet att kan man träna in det så borde man kunna träna bort det. Det handlar bara om att hitta övningar och tekniker som motverkar skapandet av nya och växande centrum i hjärnan.

Olika saker fungerar på olika personer men det handlar i slutändan om att sluta aktivera de områden som har vuxit i samband med många repetitioner och hitta övningar som aktiverar de gamla (yipsfria) områderna.

För att få hjälp med detta kan ni antingen läsa artiklarna nedan som behandlar ämnet, eller ta kontakt med mig så kan vi se om vi kan hitta övningar eller tekniker som fungerar för just DIG.

 

/Andreas Ljungström